Att bygga ett enklare och litet slakteri
Även små slakterier kan godkännas av Livsmedelsverket. Köttet från dessa slakterier kan sedan säljas var som helst. Men hur bygger man då.
Ett golv i ett slakteri kan bestå av slipat betonggolv behandlat med dammbindande medel. Det är allt som behövs för att Livsmedelsverket ska godkänna det. Någon mer ytbehandling behövs inte. En eller flera golvbrunnar behövs. I ett litet utrymme kan det räcka med en. Den kan vara ganska liten. Bara vattnet kan rinna ner i den.
Väggarna består oftast av plåt. Vill man inte sätta kylrumsväggar kan man sätta upp korrugerad plåt. Tak kan vara målat eller plåt eller något annat material.
Hängbanorna är oftast en dyr kostnad. Det har börjat bli vanligt att företagaren bygger dessa själva. Det räcker med galvat material som man sedan målar. Och sedan någon som kan svetsa. Till banorna behövs växlar, för att kunna förflytta djurkropparna in på olika banor. Ska man köpa dem kostar de cirka 5000 kronor per styck. Man kan göra en egen lösning med hjälp av en bit bockat rund järn och några korta bitar rörjärn. Det kostar bara några få kronor.
En svårighet är slaktavfallet. Det ska hämtas för destruktion. Kostnaden är hög och består av en stoppavgift för lastbilen och ett kilopris. Stoppavgiften varierar mellan 600 – 1000 kronor. En del mindre slakterier fryser in sitt avfall, vilket medför färre hämtningar och då lägre kostnader.
Blodet är, som jag skrev i förra artikeln, antingen ett livsmedel eller slaktavfall. Så är det även med andra delar från djuret som ofta blir slaktavfall. Slaktavfallet kan också bli djurfoder med en ganska enkel anmälan till Jordbruksverket.
Avloppet bestämmer kommunen över. Det brukar gå bra om man kan koppla på en avloppsanläggning som redan finns. Den bör dock inte vara för gammal. Avloppsvattnet kan även samlas upp i gödselbrunn och sedan spridas ut på markerna. Särskilda regler gäller för spridning.
Vatten behövs också och där är det en skillnad mellan vatten och dricksvatten. Dricksvatten dricker man, använder till kaffe, matlagning, sköljning av livsmedel eller i kontakt med livsmedel. Annars är det bara vatten. Alltså vatten till rengöring av lokaler, diskning, handtvätt och liknande. Vid slakten använder man då inget vatten i kontakt med köttet och det kallas torrslakt. Det blir 5000 – 6000 kronor billigare med bara vatten. Det kan i verkligheten bli ännu större skillnader.