Starta minimejeri
- Per Nilsson
- 18 apr. 2016
- 3 min läsning
Fler och fler mjölkbönder startar idag minimejerier. Att bygga ett minimejeri, processa mjölken, packa den har aldrig varit enklare än nu. Det är också nog det enklaste livsmedlet att sälja. Frågar man en butik om de vill köpa mjölken direkt från bonden, frågar de när kan du leverera.
Hur gör man då? Vad behövs det? Ska man bygga med utrymmen som man redan har eller kanske köpa ett färdigt minimejeri? Det finns många frågor. En del enkla att svara på. En del lite svårare. Vad kostar det? Vilken investering behöver jag göra?
Bygger du ett minimejeri själv behöver du ha två rum. Ett för mejeriet där du har grytan. Det finns grytor med automatisk styrning, som hettar upp mjölken, pastöriserar och sedan kyler ner mjölken, utan att du passa det hela. Starta på kvällen och allt är klart för tappning på morgonen. I utrymmet behöver du också ha en diskbänk och ett handtvättställ. Tvättstället behöver inte vara styrt med fotocell. Det räcker att du kan öppna och stänga kranen med armen. Enligt min uppfattning borde det räcka med en diskbänk och inget handtvättställ. Möjlighet för detta finns i livsmedelslagstiftningen, men myndigheterna brukar ändå vilja ha ett handtvättställ. Storleken på utrymmet ska vara sådant att du får plats med inredningen och att du har plats att jobba i utrymmet. Kyl för färdiga produkter kan vara nödvändigt.
Det andra utrymmet fungerar som sluss och det kan användas till omklädningsutrymme och lagerutrymme. Allt i samma rum. Fler utrymmen behövs inte. Toalett kan du ha någon annanstans.
Du behöver ha rutiner för ditt arbete i en så kallad egenkontroll. Denna kan vara muntlig, men det kan vara lättare att ha den nedskriven. Du ska beskriva dina faror i en så kallad HACCP-plan. Du fyller mjölken i någon behållare och denna ska vara märkt, om mjölken sedan säljs i livsmedelsbutik. Säljer du produkten själv bestämmer du om du ska märka förpackningen. Den kan säljas helt omärkt direkt till konsument. Fyllningen kan ske i samma utrymme som pastörisering och den kan ske för hand.
Innan din anläggning är klar ska du kontakta livsmedelsmyndigheten. Du har två val. Antingen en anmälan till miljökontoret i din egen kommun eller att Livsmedelsverket godkänner din anläggning. Det ska inte vara någon skillnad i kraven, men gör du en anmälan till miljökontoret får du bara sälja din mjölk i butiker och till restauranger i din egen kommun och i grannkommunerna. Hos Livsmedelsverket har du inga begränsningar.
Det vatten du använder klassas inte som dricksvatten och då behöver du bara undersöka bakteriehalten i vattnet, en eller två gånger per år till en ganska låg kostnad. För dricksvatten är kraven betydligt högre.
Avloppet är lite knepigare. Om det är möjligt kanske du kan koppla det till det avlopp som du redan har. Eller så måste du skaffa en ny anläggning. Eller låta avloppet gå till gödselbrunn. Det finns alltså lite olika lösningar med både fördelar och nackdelar.
Om du inte bygger själv finns färdiga lösningar, som är nyckelfärdiga. Kolla de olika alternativen och ta reda på vad de kostar. Du kan troligtvis få förädlingsstöd, som du söker hos Jordbruksverket.
Det uppstår säkert frågor. Tveka inte att ringa och fråga. Du kommer att upptäcka att det är lättare än du tror att starta ett minimejeri. I samma mejeri kan du göra yoghurt, fil och andra mjölkprodukter.
Per Nilsson
Tfn 0703-257595
Комментарии