Ekonomiska och sociala hänsyn i livsmedelslagen
Livsmedelslagarna är många gånger luddiga och kan tolkas på väldigt olika sätt. Då behövs kunskaper. Kunskaper om hur mat bereds, livsmedel tillverkas, hur bakterier växer och mycket annat. Livsmedelslagen ger inte mycket hjälp. Men det står något högst intressant i livsmedelagstiftningen. I EG-förordning 178/2002.
I beaktandesats 19. Man kan kalla dem förtexter till paragraferna i EU-lagstiftningarna. Det står följande:
"Det är allmänt erkänt att en vetenskaplig riskbedömning i vissa fall inte ensam kan ge all den information på vilken ett riskhanteringsbeslut bör grundas och att det är befogat att andra faktorer som är relevanta för frågan tas med i bedömningen, ..."
Det står inget om riskhanteringsbeslut, alltså vem som gör ett sådant beslut. Jag utgår från att det gäller både företagare och myndighetspersoner. Orden riskhantering och riskbedömning faller tillbaka till grunderna i livsmedelslagstiftningen, framför allt till livsmedelssäkerheten. Beslut ska alltså utgå ifrån vetenskaplig riskbedömning, men inte bara det. Texten fortsätter med följande:
"... bland annat samhälleliga, ekonomiska, traditionella, etiska och miljömässiga faktorer samt kontrollmöjligheter."
Det innebär att ett beslut som företagare och myndigheter gör ska bygga på alla dessa faktorer, om de är aktuella i det enskilda ärendet. Ofta är alla eller flera av dessa faktorer aktuella i alla ärenden. Dessa faktorer ska vägas in ett beslut, så att det framgår att så är gjort. Tyvärr har jag aldrig varit med om detta, alltså att myndigheterna har tagit sådana hänsyn. När det inte tar ekonomiska hänsyn så begår de fel i strid med gällande EU-lagstiftning. Det är inte tillåtet.
En annan faktor som gäller för beslut är att det är proportionerligt. Nyttan i ett beslut ska stå i proportion till den konsekvens ett beslut får för företagaren. Alltså om nyttan av ett beslut (nytta för konsumenterna) är liten och kostnaden väldigt stor för företagaren så kan ett sådant beslut inte vara proportionerligt och därmed inte tillåtet. Då har man inte heller följt beaktandesats 19.
Det är dags att det som står i beaktandesats 19 också används i praktiken. Det medför att beslutsfattandet blir svårare. Men vem har sagt att det ska vara enkelt att fatta beslut. Detta är viktigt för rättssäkerheten. Det är viktigt för att de ska finnas många livsmedelsföretag, stora som små. Det är viktigt för vår beredskap. Då ska det inte läggas krokben när det inte finns skäl till det.
Jag har mött väldigt många exempel när detta inte har fungerat. tyvärr kan jag inte komma på något fall när det har fungerat.