Opastöriserad mjölk

Livsmedelsverket för nu in nya regler för att få sälja mjölk som inte är pastöriserad. De vill begränsa möjligheten för vanliga konsumenter att köpa mjölk. Enligt Livsmedelsverket är det farligt att dricka sådan mjölk.

Tidigare byggde deras påstående på ingen undersökning alls. Sedan gjorde de en undersökning för några år sedan, som inte visade något alls. Detta var en så kallad vetenskaplig undersökning, men som var ordentligt undermålig och bevisade inte att det skulle vara farligt att dricka opastöriserad mjölk.

Vi har fått höra att pastöriseringen infördes på 30-talet på grund av problem med tuberkulos. Detta är inte sant. Pastöriseringen infördes på grund av diskussioner under en regeringsbildning och denna diskussion hade inte med några farligheter att göra. Det är från detta vi har ordet kohandel.

Separering av mjölk på fäbod

Livsmedelsverkets nya undersökning

Nu har Livsmedelsverket gjort en ny undersökning. De har undersökt mjölkfilter hämtade från cirka 300 mjölkgårdar i södra Sverige. Filtren har analyserats bakterier, som kan orsaka matförgiftningar. Dessa var campylobacter, E. coli (VTEC) och salmonella. Livsmedelsverket hittade i proverna campylobacter (13 %) och E. coli (14 %). Vid provtagningen togs det ut två mjölkfilter på varje gård, en på våren och en på hösten. Det finns inga uppgifter på hur många gårdar som dessa bakterier har hittades på. Om proverna på en gård var positiva både på våren och hösten så blir färre än dessa 13 respektive 14 %. Antalet gårdar kan också vara större, eftersom både campylobacter och E. coli inte hittades på samma gårdar.

Det som inte finns i studien är hur många bakterier som har förekommit i varje prov. Bara ja eller nej om de förekom. Undersökningen är gjord med en teknik som kallas PCR. Den visar förekomst av både levande och döda bakterier. Livsmedelsverket skriver visserligen att då prover är förorenade av många olika typer av bakterier så kan det vara svårt att hitta alla positiva prover. Andelen 13 och 14 % skulle då kunna vara högre enligt Livsmedelsverket.

Detta är ett antagande. De vet inte heller hur många bakterier det var eller om de levde eller var döda. Man blir bara sjuk av de levande bakterierna. Det är svårt att dra några större slutsatser av deras undersökning. Det kanske är så att antalet bakterier i mjölken är så låg att människor inte kan bli sjuka. Antalet misstänkta fall är mycket lågt.

Undersökningen är en kartläggning, som visar att det kan förekomma bakterier i mjölkfiltren. Vad som också saknas i studien är vilka koraser som fanns, vilka uppfödningssystem som förekom, vilket foder som användes, skötseln i ladugårdarna osv. Många frågor är därför obesvarade.

Det är dock intressant att det är mindre förekomst på gårdar med färre antal mjölkkor.

Livsmedelsverket har skrivit med hänvisning till att bakterierna kan orsaka sjukdomar i låga doser och vilken typ av bakterier som de har hittat, så tyder detta på att konsumtion av opastöriserad mjölk kan innebära en hälsofara. Återigen är Livsmedelsverket snabba att dra slutsatser ur ett material, som inte ger detta stöd. De skriver också att det tyder på och att det kan vara en hälsofara, vilket ska tolkas att de inte vet. Tyvärr blir sådan text många gånger omvandlad till en sanning.

Jag reagerar också på att Livsmedelsverket under många år haft en uppfattning att det är farligt att dricka opastöriserad mjölk. Detta innebär knappast att detta blir en opartisk undersökning. Undersökningen borde utföras av någon part som inte har en bestämd uppfattning från början.

Livsmedelsverket har heller aldrig undersökt de positiva effekterna av opastöriserad mjölk. En positiv effekt för de som är allergiska, framför allt för barn. Det finns undersökningar som har visat att barn med allergier har blivit av med sina problem när de druckit mjölk och mjölkprodukter som inte vara pastöriserade. Dessa undersökningar är små och detta skulle behöva undersökas mera. Bara tanken på att mjölken skulle göra det lättare för våra allergiker, borde föranleda en studie av mjölken.

Myndigheterna har flera gånger sagt att homogeniseringen av mjölk inte har någon betydelse. Det är bara så att detta aldrig är undersökt ordentligt. Det vet egentligen inte.

Det finns många oklarheter kring den opastöriserade mjölken. Men myndigheterna verkar veta ändå. Jag har alltid velat ta reda på fakta först och uttala mig sedan. Det vore dags att myndigheterna börjar med samma sak.

De nya reglerna

Nya regler gäller från 1 september i år. Då får en mjölkbonde bara sälja max 70 liter i veckan. Bonden ska göra särskild anmälan om detta till länsstyrelsen och bokföra all försäljning med datum och mängder. Till vem som mjölken säljs till ska inte bokföras. Upplysning om kokning, att den kan innehålla hälsofarliga bakterier, hur mjölken ska förvaras och att barn och personer med nedsatt immunförsvar inte ska dricka mjölken utan upphettning ska lämnas till konsumenten. Mjölken ska enbart levereras direkt till konsument vid producentens produktionsanläggning och ska tappas upp i behållare i samband med leveransen.

Tyvärr blir det inte mycket ostkaka på det här och samtidigt som antalet mjölkbönder minskar så blir det allt svårare att få tag i mjölken. Våra mjölkbönder skulle behöva få in mer pengar, men det kommer det inte att bli genom att sälja opastöriserad mjölk direkt till konsumenter.

Enligt min uppfattning, så gör Livsmedelsverket, i sin lagstiftning, större begränsningar än vad EU tillåter. I aktuell EG-förordning står det att för opastöriserad mjölk och grädde som är avsedd för direkt konsumtion kan Sverige skapa egna regler. Detta uppfattar jag som att för enbart mjölk och grädde som är avsedd att konsumeras utan pastörisering kan regler skapas, inte för mjölk och grädde som ska användas för exempelvis ostkaka.

Hur gör man nu?

Det går att fortfarande göra sina ostkaka, ost, filbunke, yoghurt, glass mm. Bilda en förening. Registrera föreningen med ett organisationsnummer. Köp in mjölk till föreningen. Här finns inga begränsningar. Ni kan köpa hur mycket mjölk som helst. Baka era ostkakor i föreningen. Detta gäller också alla andra typer av mjölkprodukter.

För alla andra, som har ett företag, aktiebolag, enskild firma, handelsbolag osv gäller inga begränsningar. Mjölken kan säljas till andra tillverkare, restauranger och alla de som gör livsmedel där mjölken hettas upp. Kanske varm mjölk till kaffet. Även med nya restriktioner finns det möjligheter. Låt er inte nedslås. Kämpa på för att mjölken ska finnas kvar i vårt land.